Dopkonsert.

Det var länge sedan jag gjorde ett inlägg men livet rullar liksom på. Har ju haft det ganska jobbigt ett tag med kropp, sömn o lite annat men nu mår jag toppen. Mats är ledig på fredagar och det är såå skönt! Dels får vi extratid för familjen men jag kan även få lite egentid om det behövs...Får vi bara lite vår med så leker livet snart igen!
I helgen var vi på barnvagnskonsert i "vår" kyrka. Den kyrka Leo döptes i och det spelades typisk barndopsmusik och prästen pratade lite om dop. Efteråt var det fika. Det var mysigt, Leo gillade det skarpt och kyrkan är fantastiskt vacker!

Norgebesök och kräksjuka.

Syster AnnaLena kom med barnen i onsdags kväll. De flög till Arlanda och Mats mötte upp dem på Centralstation. När de kom fikade vi bara och så var det dags att krypa i säng. På torsdagen åkte vi till Skärholmens galleria och shoppade. Eller ja, AnnaLena shoppade! ;)) vi lunchade och mös. På fredagen var Mats ledig så vi åkte och kolla in slottet (Oscars ide) och så gick vi på armemuseet. På kvällen hann vi med lite tacomys innan jag fick kräksjukan :( På lördagen låg jag däckad medan de andra var ute i det fina vädret och på söndagen åkte de hem. Nä, jag är inte bitter! Skämt åsido, jättemysiga dagar som kunde avslutats bättre.

Saknar...

Gud, vad jag saknar att amma min lille plutt. Det var otippat.
Det liksom värker i hela kroppen och jag känner mig sorgsen och nere i sinnet. Känns som jag tappat en stor del av min mammaroll, känner mig inte lika viktig och behövd längre...

Saknar även Norgebesöket som åkt idag men de får ett alldeles eget inlägg senare.

Snart

kommer de här sköningarna. Gött!

Alla hjärtans dag!

Min fantastiske karl kom hem med en stooor bukett tulpaner och i buketten låg det en liten lapp...
"Du ska till Centralbadet på lördag för en dag med bad och relax. Du ska också få en massage på 50 minuter."
Lycka i en liten lapp! Jag tror jag tackade Mats tusen gånger för den underbara presenten. Mats svarade:det är ju egentligen ingen present, det är ju vad du behöver just nu. Jag vet, jag gjorde mig ett kap!

Så, idag har jag cashat in presenten och bara myst hela dagen på Centralbadet. Jag har motionssimmat, fått massage, suttit i en solstol och läst i min bok, badat i bubbelpool, ätit lunch i lugn och ro och tagit en tuppis i hängmattan! Vilken dag!
Man fick inte ta kort därinne men jag smygtog ett i omklädningsrummet ;) Det var så fint överallt! Centralbadet byggdes 1904 och man kunde riktigt känna historiens vingslag! Tack älskling för en underbar alla hjärtans dag-present!

Btw, av mig fick Mats att jag hade duschat och tagit på mig annat än mysbyxor i present! Hehe! Nej då, en riktigt god middag fick han också!

Avslutar med en shoutout till massören Pontus som hade så varma händer att jag blev lite generad när han massera mina skinkor ;))

Oh My God!

Borde förstått att jag skulle haft med den stora näsduken för det här! Som ett slag i magen från början till slut. Filmen sitter kvar i kroppen på nåt sätt om ni förstår vad jag menar?!
Är så imponerad av Hugh Jackman men Anne Hathaway griper tag som ingen annan! Finner inga ord. Se den säger jag bara. Se den.

Being a mama...

Älskar att vara mamma till den här lilla korven! Han gör mig så lycklig med alla hans små egenskaper. Älskar hur han ler varje morgon när han vaknar (om han är färdigsoven), hur han kliar sig i ögonen med bakhanden, hur benen går på han när han ser vatten kokas, hur han lyser upp och skrattar högt när jag varit iväg en stund, hur han himlar med ögonen när han blir generad, hans knubbiga små händer som upptäcker världen, hur han säger mmm efter varje sked gröt han får...ja, listan kan bli hur lång som helst!
Det finns dock en lista med mindre positiva saker vilket inte alls har med Leo att göra (även om det där med sömnen alltså!) Det har med omgivningen att göra. Eller snarare jag som reagerar på omgivningen. Det är mycket med att vara mamma. Mycket att stå till svars inför på nåt sätt. "Ammar ni fortfarande?" "Sover han i egen säng?" Sitter han själv?" "Kryper han än?" "Vad gör ni hela dagarna?" Inget konstigt med dessa frågor egentligen men för en utmattad, sömnlös förstagångsmorsa så blir det övermäktigt ibland! Man ställer så höga krav på sig själv att minsta lilla antydan utifrån kan få en att tippa över. När det gäller nya morsor får man bara komma med råd och åsikter om man blir tillfrågad tycker jag! Annars ska man bara avguda marken hon går på :))
Lite av ett svammelinlägg kan tyckas men ibland behöver svamlet komma ut.