Kroppen värkte som f#n när jag vaknade måndags. Efter några tårar och "buhuu, det är så synd om mig, jag vill kunna träna som alla andra" så gick jag faktiskt ut på en promenad. 4 kilometer. Bättre än inget antar jag. Tisdagen vaknar jag med ännu mera värk så då blir det ingen promenad, onsdag likaså.Min vänstra hand har låst sig på nåt konstigt sätt. Inte nog med det, jag tröstar mig med godis och kakor. Försöker att inte vara för hård mot mig själv, jag vet ju att jag tar i tag med det till slut. Har iallafall beställt tid hos reumatologen nu så jag kan få min medicin igen. Sen jäklar ska tränas :) Måste sluta amma innan jag kan ta medicinen så vi ska börja vänja av han vid mina yppiga bröst, hehe.
Idag har jag faktiskt gått 3 km. Snarare strosat men ändå...
Kram på er!
2 kommentarer:
Heja, heja.. Allah bäckar små!... Men jag förstår han inte ger upp de mumsiga brösten utan en kamp alltså!
Usch, hoppas du har det bättre i lederna nu!! Inte alls kul..., ta hand om er gobitar ♥♥♥
Annso
Skicka en kommentar